Syfte
Det finns en ämnesplan som styr vad du ska lära dig och i korthet går det ut på att du ska:
- utveckla dina rörelsekvaliteter och kroppsliga förmåga
- öka dina kunskaper, förståelse mm.
- utveckla din förmåga att analysera, planera, ta ansvar, genomföra, reflektera, vidareutveckla mm.
- utveckla ett hälsofrämjande arbetssätt
Du har haft Idrott & hälsa under många år och jag förväntar mig att du har stora förkunskaper. Den här kursen kräver att du tar större ansvar för att planera, genomföra, reflektera och utveckla. Du ska kunna ta ansvar för ditt eget lärande och din utveckling.
Ämnesplanen säger att du ska arbeta med följande moment:
- Upplevelsebaserade rörelseaktiviteter utomhus, till exempel klättring, orientering, friluftsliv och skidåkning.
- Fysiologiska och psykologiska effekter av träning och fysisk aktivitet.
- Musik, rytm och dans som inspiration för att utveckla kroppslig förmåga.
- Hälsobegreppets grunder. Hälsofrämjande arbetssätt samt hur arbetssätten kan dokumenteras.
- Riskfaktorer i samband med fysiska aktiviteter, till exempel överträning och skador i samband med idrott och motionsaktiviteter.
- Idrott, dans och motionsaktiviteter som samhällsfenomen och som sociala och kulturella verktyg.
- Olika kroppsideals påverkan på människor, till exempel ätstörningar och dopning.
- Miljöer: samspel mellan situationens krav och människan utifrån ergonomiska aspekter.
Utifrån ämnesplanen arbetar vi med följande sex arbetsområden:
- Hösten är en skön tid att vara utomhus på olika sätt. Exempel på utomhusaktiviteter och rörelser är orientering, lacrosse, ultimate frisbee, discgolf, baseboll mm.
- Vintern ställer andra krav och du åker skridskor och skidor. Friluftsliv och säkerhet ingår.
- På våren planerar du ett äventyr. Kanske genomför vi ett äventyr om det är möjligt?
- Reflektera. Vad var det mest utmanande med den här uppgiften? Hur har din förståelse för friluftsliv och utevistelse förändrats sedan vi började? Hur hänger friluftsliv och välbefinnande ihop?
2. Du leder en lektion i bollspel.
- Första lektionen leder jag en lektion i bollspel tex i basket. Vi diskuterar upplägget och vad som kan förbättras. Sen börjar du planera grupparbetet.
- Grupparbete: Ni ska planera, leda och genomföra lektioner i valfritt bollspel med målet att alla kan delta, träna på rörelsekvaliteter och utvecklas. Vad ska ni göra? Hur? Varför?
- Bedömning av rörelsekvaliteter och förmågan att välja metod, ta ansvar, genomföra och reflektera, samt rörelsekvaliteter i en alla aktiviteter.
- Reflektera.
3. Du väljer 3 utmanade övningar som du tränar, stegrar och redovisar.
Rörelsekvaliteter är viktigt i alla arbetsområden. Du börjar enkelt och ökar svårighetsgraden efterhand. Det kräver att du tränar mycket. Ge inte upp. Du kan om du vill.
T.ex. visar du koordinativa förmågor som:
- Balansförmåga – upprätthålla en jämvikt i en rörelse, trots yttre förändringar t.ex. slackline.
- Rytmkänsla – avgörande roll för att uppnå harmoniska och effektiva rörelser.
- Reaktionsförmåga – reagera snabbt på given signal och utföra en rörelse.
- Rumsorientering – kunna kontrollera rörelseriktningar t.ex. lära in komplicerad teknik (kullerbyttor med olika varianter, riktningsförändringar på små ytor).
- Öga-hand och öga-fotkoordination – styrning av kroppsdelar genom information av ögonen t.ex. kasta, fånga eller sparka en boll.
- Kunna anpassa kraftinsatsen – väsentligt vid utförandet av precisa rörelser
I samband med att du tränar så ska du kunna berätta vilka fysiologiska och psykologiska effekter träningen ger, vilka risker övningar har, hur du förebygger skador, hur du tar hand om skador.
Några exempel: Se filmerna nedan. Träna regelbundet på tex ringar, slackline, jonglering och komplexa armhävningar.
Låga ringar:
Höga ringar:
4. Efter jullovet planerar och genomför du aktiviteter som utvecklar öga-handkoordination i en bredd av aktiviteter.
- Badminton, bordtennis, padel mm.
- Volleyboll.
- Handboll.
- Basket.
- Innebandy.
- Vad behöver du träna mer på? Du redovisar. Hur? Hur stegrar du övningarna? Planera, träna och utvecklas individuellt och i par.
- Kamratbedömning och självvärdering ingår.
- Reflektera. På vilka olika sätt kan du träna för att utvecklas ännu mer? Vilka rörelsekvaliteter behöver du utveckla? Redovisa gärna muntligt i samband med träning.
5. Hälsofrämjande arbete i praktiken.
Del 1: Kondition och kost.
Du planerar din konditionsträning.
Målet är att jogga minst 5 km. Kanske utan att stanna? Eller kanske har du en annan målsättning? 10 km? Halvmaraton? Bättre kondition till din specialidrott?
Planera vad du göra, varför, hur, när, hur ofta mm. Fundera på vilken metod du ska välja? Är den effektiv? Du tar ansvar för din träning och utveckling.
Praktisk redovisning på våren, då vi genomför 5 km i egen takt i Pålsjö Skog.
Efteråt reflekterar och summera du hur det gick.
Tex:
Vad var svårt? Vad kunde du gjort bättre? Hur hänger kondition och välbefinnande ihop? När, var och hur är det lämpligt och olämpligt att träna kondition? Säkerhet och risker? Vad händer fysiskt, psykiskt och socialt? Du kan kvittera ut ett pulsband om du vill. Hur kan du använda det för att effektivisera din träning?
Du ska också ta nästa steg och beskriva vilken kost som passar till din träning, vilka risker det kan ha för ätstörningar och hur du kan påverka kroppsideal.
Del 2: Styrka, ergonomi och kroppsideal,
Du ska agera PT till en kamrat, familjemedlem eller arbetskamrat. Få med ergonomi och lyftteknik. Vilka övningar väljer du? Varför just de övningarna? Vilken svårighetsgrad? Hur förklarar du övningarna för din vän? Vilka instruktioner ger du? Varför? Vilka argument kan du ge för att försvara dina övningsval? Vilka fysiologiska och psykologiska effekter gav träningen?
6. Individuell dans, mental avslappning, yoga mm.
- Planera ett eget träningspass med 15 minuter bra dansövningar och färdig dans och 15 minuter avslappning, meditation eller yoga. Redovisa praktiskt eller med film när du är klar. Reflektera. Du ansvarar.
På gymnasiet fokuserar vi mer på kroppslig förmåga. Vad är det?
Svar: En förutsättning för att utveckla din kroppsliga förmåga är att du deltar i och utövar olika former av fysisk aktivitet. Inte nog med det utan du ska även:
- utveckla dina kunskaper (tex veta hur träningen påverkar dig fysiskt, psykisk och socialt)
- använda det i träningen (tex hur ska du träna för att utvecklas)
- förbättra din förståelse (tex hur träning och välbefinnande hänger ihop)
- utveckla din förmåga att bedöma var, när och hur det är lämpligt att träna (tex i förhållande till sjukdom, skador, trötthet, stress, sömnproblem, rökning, livsstil, kost mm).
- Mycket fokus ligger på att du ska planera, genomföra och vidareutveckla fysisk aktivitet, din kroppslig förmåga och hälsa i olika miljöer. Både individuellt och i grupp.
- Du ska analysera och sätta upp mål. När du är klar med redovisningen ska du reflektera och utveckla individuellt och i grupp.
- Du ska hantera säkerhet och nödsituationer i samband med fysiska aktiviteter
- etiskt ta ställning i frågor om könsmönster, jämställdhet och identitet i relation till idrotts- och motionsutövande. Ibland kallar jag det fair play vilket bara täcker en del av detta.
- att ta ansvar för att lära dig mer och mer. Kunskap ger ökad förståelse, mening och insikt. I de olika arbetsområdena ingår teori och det redovisats skriftligt, muntligt och ibland praktiskt.
